För Stockholmsduon Peter och Malte—bättre kända som det stigande indiebandet SI EVOL—har musikskapandet alltid varit en organisk, djupt personlig utforskning. Sedan starten 2024 har de tyst fångat uppmärksamhet med sitt avskalade akustiska sound, och till och med nominerats till det prestigefyllda Denniz Pop Awards kort efter debutsingeln. Nu, direkt efter releasen av sitt senaste album, New Life, satte sig duon ned med Popzine för att prata om sårbarhetens skönhet, utvecklingen av deras låtskrivande, och varför helt avskalade livespelningar är det yttersta testet för en bra låt.
Tack för att ni tar er tid att prata med mig för Popzine! Jag upptäckte er musik nyligen och har lyssnat på ert album flera gånger. Jag tycker verkligen om det.
Äntligen, äntligen någon!
Är ni härifrån?
Malte: Vi är båda från Stockholm, och just nu är vi i Göteborg för att Peter bor där.
Ert nya album heter New Life. Vad betyder titeln för er? Speglar det på något sätt ett nytt kapitel för SI EVOL?
Peter: Titeln talar ju egentligen för sig själv. På ett sätt, vems nya liv är det? Vi lever ju så klart inte exakt samma liv. Vi brukade skriva låtarna i farten, men på det här albumet reflekterade vi mer över de senaste åren, vad vi faktiskt har gått igenom och förlorat. Vi har det i en av våra låtar; det nya livet kommer inte utan smärta eller sår. Det är också något väldigt vackert på andra sidan. Det är reflekterande i försöket att förklara vad som hänt det sista året eller två, och det är det vi lägger in i låtarna och försöker uttrycka.
Malte: Jag tror att vi båda har varit i ett sökande tillstånd genom dessa senaste år. Vi har det gemensamma temat i många av våra låtar, som om det vore någon form av själssökande, letande efter en plats där man hör hemma eller efter sin väg i livet. Vi sammanfattar teman i varje låt under titeln New Life, för det var inget vi planerade innan vi skrev albumet. En låt fick namnet New Life, och vi tyckte det var en väldigt bra titel för denna samling av låtar. Det bara föll på plats. Det var inget vi räknade ut.
Det låter som att er musik speglar personliga erfarenheter och vardagliga ögonblick.
Peter: Jag tror det. Jag känner också att New Life—det är inte ens en långsökt tanke, men det känns som att saker händer så fort i världen. Många av dem jag möter navigerar och pratar om AI. Folk ifrågasätter mening och vad man ska göra med sitt liv, och vi förlorar mycket i detta nya liv. Många känner sig ganska vilsna nu trots att möjligheterna är större än någonsin på ett sätt. Det kan också medföra utmaningar och förvirring. Allt är möjligt, men folk går runt och känner att det går väldigt snabbt eller att de är lite vilsna. Det är personligt, men vi tar också alltid in omvärlden.
Hur känns det när ni har andra som lyssnar och tolkar er musik, när den är så personlig?
Malte: Det är konstigt, men jag tänker inte så mycket på det. Vi gör musik hela tiden och lägger ut den. Det är bara trevligt att folk tolkar det på sitt sätt för jag tror det finns någon sorts medvetenhet som vi är en del av, och våra känslor och erfarenheter kanske passar in hos andra. Det är lite djupt, det här med en medvetenhet och att det vi upplever och lägger i våra låtar får plats naturligt i andras liv. Vi är bara kanaler, på något vis.
Peter: Det är också lite skrämmande. Några låtskrivare som Cat Stevens till exempel nämner "det här handlar om far och son". Jag vet inte om vår musik kommer gå dit en dag. Kan den här låten handla om hans pappa eller hans ex, eller exakt vad som hände där? Jag vet inte om det är något att dyka djupare i eller inte. Vi vet inte det än.
Ni har så många idéer och är intressanta att prata med om djupa grejer. Hur fungerar er låtskrivarprocess som duo?
Malte: Det är olika från låt till låt. Jag tror varje artist har samma svar, för det är väldigt olika. Ibland sitter vi i rummet, vi känner ett behov av att skapa något, och vi skriver direkt. Ibland har Peter idéer han skriver helt själv, och ibland har jag mina idéer och vi lägger upp allt på bordet och ser vad vi dras till. Vi går på djupet tillsammans. Peter hade några ganska färdiga låtar till albumet, väldigt personliga för honom, och så finslipade vi dem ihop. Och ibland skriver vi något direkt på plats som vi båda känner oss kopplade till.
Peter: Friktion uppstår när någon vill säga något som den andra inte kan stå för i orden. Då måste vi hitta en annan väg runt det partiet. Om någon vill säga det och den andra inte vill, då måste vi gå runt det.
Brukar ni skriva om era låtar? Kanske texterna till exempel?
Peter: Lite av texterna, eller om vi skriver tillsammans och kommer till ett vägskäl där vi bara känner "vad?". Det är inte en omskrivning; vi bara viker av lite åt ett annat håll.
Det här är en fråga jag tycker är rolig att ställa artister, för svaren kan vara väldigt olika. Kommer musiken eller texterna mest naturligt till er, och vad kommer först?
Malte: Jag kan bara tala för mig själv. Jag är mer en "musik först-kille". Melodier och ordens klang, gibberish-teknik där man bara sjunger rakt från känsla, som en freestyle. Sen hittar man några ord som låter bra, och börjar fundera på vad man egentligen ville säga, undermedvetet, och försöker hitta ord utifrån det. Musiken kommer definitivt först, som gitarriff eller pianoriff, sådant där. Jag känner att Peter kommer till texten och vad han vill säga snabbare än jag gör.
Peter: Det är så olika beroende på låt, eller vilken typ av låt man skriver. Jag vill inte smita från frågan. Ibland behöver texterna arbete. Man måste sitta ner, och det kan vara så frustrerande när man har något man vill säga inom sig, och så sitter man där och det känns bara som strunt. Man skriver och tänker "vad?!". Och man vet att man vill säga något. Det kan ta tid. Jag tycker också mycket om att spela piano eller gitarr, matcha vad det väcker inom mig. Är det en fråga, sorg, eller något annat? En historia föds ur den känslan. Det är väldigt olika.
Vad hoppas ni att lyssnarna ska ta med sig från detta album?
Malte: Låtarna. Vad hoppas vi att de får ut av det? I princip det vi sjunger om; teman, känslan, och hela ljudbilden. Vi har en väldigt tydlig röd tråd i våra texter, i ljudbilden, försöker hålla det organiskt och akustiskt, naturligt. Det kan bli att de tolkar låtarna fel och försöker hitta mening i dem.
Peter: Sårbarhet, för några av låtarna kändes så läskiga att släppa för de är lite som misstag och man känner sig liten eller ful, eller man har gjort något dumt och det är ganska avskalat, några texter. Det är att sänka garden och det är vad vi gör i några låtar. Typ, vi klantade oss här och ibland i låtar är man vinnaren, eller jätteglad. I vissa tänker man "fan, vi klantade oss på denna".
Kanske gillar lyssnarna det ändå. Tänker ni mycket på låtordningen och hur de berättar en historia ihop?
Malte: Lite grann. Det är inte så att det finns ett tidsperspektiv, vi la dem mest i en ordning som kändes som en bra lyssning, så man börjar lite mjukt, och sen kändes det som "okej här kanske denna låt passar in". Det blir en bra resa och energi genom albumet.
Peter: Jag tror du gillar att sätta flödet, alltså dynamiken i låtarna. Det blir lite lugnare och så landar vi i det mjuka landskapet. Sedan behöver vi gå lite snabbare eller lekfullt. Man lägger något och ser om det känns rätt. Så har vi gjort nu. Kanske kommer vi någon gång försöka skriva kronologiskt uppifrån och ner, men det får eventuellt bli ett annat projekt.
Att lyssna på albumet känns väldigt organiskt och det finns något tidlöst över det. Det kunde ha kommit för fem år sedan eller idag. Det är det som sticker ut med er musik.
Peter: Tack så mycket.
Hur ser ni på er egen utveckling som musikartister?
Malte: Vi startade det här projektet 2024, och vi vill alltid utvecklas låtskrivarmässigt och i produktionskvalitet. Ibland kanske det handlar om att låta enkelheten tala, för en låt måste inte vara så storslagen. Jag älskar när en låt är så naken med bara gitarr och sång, ju mer man skalar bort, desto mer träder fram på något sätt. Vi vill alltid utveckla låtarna och hur vi får fram känslorna i musiken. Det handlar om att skapa nästa grej vi är peppade på. Sen finns det den andra sidan, artistry, att framföra låtarna live och utvecklas till att bli artist, hur man vill framstå inför publiken. Det har varit en stor utmaning för oss för jag tror ingen av oss tänkte att vi skulle bli artister, eller vara ansikte utåt för ett projekt. Vi älskade bara att vara i studio och skriva låtar, sen började vi släppa dem och artistryn kom på köpet. Därefter måste man steppa upp, och faktiskt gå upp på scen och möta publiken. Det har vi försökt landa i och utvecklas till.
Jag är nyfiken, vad var utgångspunkten till låten Every Time You’re Gone? Blev den som ni tänkte er?
Malte: Vi började faktiskt på denna låt i rummet vi sitter i nu, denna studio. Jag minns det rätt tydligt. Vi höll på att spela in vår låt. Vi har en låt som heter Hello. Den är med på vårt andra album, och den låten är skriven i en väldigt konstig och helt annan stämning på gitarren. Det är en öppen C-dur-stämning (C sharp), så ackorden låter helt annorlunda. Vi spelade i den stämningen för vi höll på med den andra låten, och så började vi spela riffet till Every Time You’re Gone. Vi tänkte "åh det här låter stort" och jag minns att vi spelade in en snabb demo med bara den första melodin. Jag tror det inte ens har någon refräng. Det är den delen "I want to know something, I want to know"—du vet, den delen kom till som en freestyle. Jag har fortfarande demon, det är i princip gitarr och så Peter som kör "tell me, tell me", så där, och så leder det in i Every Time You’re Gone. Vi hade demon och sen färdigställde vi låten över tid, vi spelade den på rep, försökte hitta hur låten ville leva och andas. Vi spelade in den på Atlantis Studios i Stockholm. Det var förra året runt maj. Vi tyckte den lät väldigt stor och cool så vi satte den på albumet.
Grattis till nomineringen till Denniz Pop Awards! Priset hyllar nya svenska artister. Vad betyder den utmärkelsen för er?
Malte: Det konstiga är att det var typ två eller tre månader efter att vi släppte vår första låt. Vi blev nominerade för vår låt By the Sea. Vi släppte den i maj 2024 och första låten i februari 2024. Det var väldigt oväntat för oss båda att bli nominerade så tidigt. Jag tror vi var väldigt nervösa inför galan. Det kändes också stort för jag har varit ett fan av Max Martin och Cheiron Studios länge. Eftersom priset grundats av dem kändes det riktigt, riktigt coolt såklart.
Och nu har de hört talas om er också.
Peter: Ja, det har de. Det kändes coolt, när barndomsidoler liksom lägger märke till en, och ett grymt svar på vårt hopp om att det skulle gå, och att det gick så snabbt. Det var lite läskigt; vi bara släppte låtar och så kom en sådan stor grej. Jag gillar att livet belönar en när man gör läskiga saker eller går utanför sin komfortzon, på det sättet man vill. Man tänker "ska jag, ska vi göra det här? Ska vi inte?" och så gör vi det. Det är ett bra svar, och jag känner att det händer på både större och mindre plan.
Malte: Som en bekräftelse från universum. "Ni killar gör något bra här".
Ni är på rätt väg. SI EVOL når en bredare publik samtidigt som soundet förblir intimt och organiskt. Är det utmanande?
Peter: Ja, det är det. Vi gillar båda många olika musikgenrer, som mer elektriskt, aggressivt, eller upptempo och olika känslor. Vi vet att om man följer populärmusik nu, så har det ibland blivit mer folkaktigt, så när någon faktiskt gör låtar med gitarr och så minimalistiskt, utan att maxa trummorna, låta högt eller göra de vildaste videorna eller bilderna. På så sätt skriker vi inte ut till folk så att säga.
Malte: Vi har ett gemensamt intresse för den typen av musik, som är riktigt organisk och folkig från exempelvis 70- eller 80-talen, alla årtionden. Det finns en viss ådra i sådan musik som kanske saknas lite idag. Akustisk musik har börjat göra comeback igen, som i USA:s countrymusik, stort just nu. Det är väldigt uppmuntrande att veta att akustisk musik bubblar igen. Det går i trender, de senaste femton åren har varit EDM och hiphop, oorganiskt, och vi känner att kanske den organiska musiken är på väg tillbaka mer som singer-songwriter, folk och country återkommer. Vi har nog hittat en bra plats i den vågen, förhoppningsvis.
Har ni några planerade spelningar?
Peter: Inte just nu, för vi jobbar på det med vårt bokningsbolag. Förhoppningsvis ska vi spela mer live, för som Malte sa tidigare, när man går ut i rampljuset och spelar låtarna för folk och själv hör dem tydligt ser vi var vi behöver addera mer energi. Hur kommer nästa låt vara? När man spelar live känner man plötsligt allt det där. Vi tror att en låt sitter, och så spelar vi den live och det känns fortfarande bra... men sen känner man även vilka delar som vore kul att göra vildare, eller om vi håller tillbaka. Vi vill definitivt [spela mer live].
Malte: Ja, vi vill spela.
Peter: Hitta en bra balans mellan att skriva och spela.
Malte: Förhoppningsvis kan vi spela mer nästa år med albumet. Vi skulle gärna åka utanför Sverige och spela också, som i resten av Skandinavien och kanske på några ställen i Europa. Vi jobbar på det.
Låt oss prata mer om hur det ibland ändrar musiken, eller hur ni skulle spela den, att uppträda live.
Peter: Jag tror, för att lägga till det, nu när vi spelat live ännu mer, vi är väldigt nya med live. Vi har spelat ungefär femton gånger. Vissa artister har spelat live sen de var femton och gått den resan så länge. Varje gång vi spelar live märker vi nya saker. Till exempel dynamiken i ett gitarrparti som vi tycker borde varit med på inspelningen. Vi känner att vi måste göra liveversioner nu. Det är ett fint sätt att upptäcka något närmare kärnan, även av vad vi vill uttrycka. Det är mycket utveckling i att spela live eller vara i studion. Det är olika.
Malte: Vi är väldigt nakna när vi spelar live. Inte bokstavligt, men vi har inget att gömma oss bakom när vi uppträder live. Vi har en väldigt enkel setup, jag på gitarr och Peter på sång och keys. Det finns inga backtracks eller trummor eller något. På så sätt ser man verkligen vilka låtar som har kvalitet, för det märks när vi spelar dem live. Det är så avskalat. Låtarna visar sig i sitt naturliga ljus utan produktion eller något att gömma sig bakom.
Med den där sårbarheten.
Malte: Ja, vi lär oss mycket när vi framträder live. Absolut.
Medan SI EVOL fortsätter överbrygga klyftan mellan intimt studiopyssel och liveframträdanden, står New Life som ett bevis på kraften i att skala bort allt överflöd. Oavsett om de utforskar samtidens föränderliga landskap eller tar sitt akustiska sound till scener över Europa, påminner Peter och Malte oss om att ibland är det den musik som inte har något kvar att dölja som berör mest.