Avantasia levererar en magnifik huvudakt på Skogsröjet

Skogsröjet hade valt att ge fredagens huvudakt en ovanligt lång speltid. Med hela 2,5 timmar till sitt förfogande fick Avantasia en tid som passade deras omfattande koncept och som ligger närmare den längd de vanligtvis har på sina egna konserter. Efter en lång festivaldag och med en starttid först klockan 23:00 återstod att se om publiken fortfarande hade energi kvar.

Jag själv hade inte sett Avantasia live tidigare. Däremot hade jag hört samma sak från i princip alla som hade: "De är fantastiska live!"

Kvällen inleddes med "Creepshow", där Tobias Sammet direkt vann över publiken med sin naturliga scennärvaro och sitt lätta tilltal. I efterföljande "Reach Out for the Light" gjorde Kenny Leckremo entré som kvällens första gästartist. Med sin kraftfulla röst och klassiska rockstjärneposer höjde han temperaturen ytterligare.

Avantasia är ett unikt koncept inom hårdrocken. Tobias Sammets metalopera bygger på samarbeten med flera olika sångare som alla tillför något speciellt. Live blir det tydligt varför konceptet fungerat så bra i över 25 år. Variationerna mellan sångarna gör konserten mer till en musikalisk föreställning än en traditionell rockshow.

Under kvällen, förutom Kenny Leckremo, får vi även njuta av Tommy Karevik, Ronnie Atkins och Bob Catley från Magnum, som alla får sina egna ögonblick i rampljuset. Tobias Sammet fungerar samtidigt som den sammanhållande kraften genom hela konserten. Mest imponerande är dock samspelet mellan sångarna. Duetterna känns naturliga och levande, som om de verkligen berättar historien tillsammans i stället för att bara vänta på sin tur att sjunga.

Även ensemblens körsångare får sina stunder under kvällen och kliver fram flera gånger från bakgrunden. Ett fint exempel är "Farewell", där Chiara Tricarico lämnar sin plats längre bak på scenen för att sjunga en duett med Tobias Sammet. Hennes klara röst tillsammans med Sammets kraftiga sångstil skapar en fin kontrast och visar vilken bredd Avantasia har i sin vokaluppställning.

Scenshowen håller också hög klass. Bakgrundsbilder och scendekor förändras under konserten och ger varje låt en egen visuell inramning. Rekvisitan används även effektivt—under "Lucifer" börjar Tobias flygel att brinna, och under "The Toy Master" rullas den stora fladdermusliknande tronen ut på scenen och sprutar eld när lågorna lyser upp scenen. Det är en väl genomförd produktion där det visuella förstärker musiken istället för att konkurrera med den.

När Tobias plötsligt annonserar kvällens sista nummer kommer den spontana reaktionen: Redan? Klockan närmar sig 01:30 på natten, men trots den sena timmen har konserten passerat mycket snabbare än väntat.

"Sign of the Cross / The Seven Angels" blir ett storslaget avslut där alla sångare samlas på scenen och knyter ihop en kväll fylld av starka sångprestationer, musikalisk variation och imponerande samspel.

Den här showen överträffade mina förväntningar och jag kan bara hålla med om att Avantasia är fantastiska live.